Kalibrering | Applicering | Konsulting | Konstruktion/tillverkning

Vi har ett flertal egentillverkade lastceller och kraftgivare som tillgodoser många tillämpningar.

AB/AA-Lastceller 5-50kN, tryck/draglast


Mer info här.

PA, parallelogramlastcell, går att utrusta med byglar. 0,5-5kN. Mer info här.

SU, tryck/draglast. 50-250kN. Kan fås med dubbla kanaler.
Mer info här.

Kontaktinformation:      

Load Indicator AB
Aröds Industriväg 58
S-422 43 Hisings Backa
Sverige

Tel: +46-31-220730
Fax: +46-31-220717             E-post: info@loadindicator.se

Applicering

LIAB Load Indicator AB vars affärside är töjningsgivarteknik står till tjänst med limning av töjningsgivare enligt kunders önskemål. Limning i olika konfigurationer, enkel- halv- och fullbrygga. Vi använder företrädesvis värmehärdande lim för att få högsta kvalitet. Töjningsgivare kan limmas på de flesta material, metall(stål, aluminium, titan etc.), plast, betong, keramik, trä mm. Vi sysslar huvudsakligen med limning på metaller men är ej främmande för andra material. I det senare fallet kan det vara svårare att välja töjningsgivare och lim. Med hjälp av töjningsgivareleverantören, hans litteratur och nätverk har vi en bra backup.

Våra kunder spänner från börsnoterade bolag till små enmansföretag. Dessa finns inom fordonsindustrin, verkstadsindustrin, laboratorier, flyg, rymd, sjukvård ortopedi, odontologi mm. Detaljer med fullbryggor för kraft, moment eller enbart för töjnings-spänningsmätning.
Exempel på detaljer : Styrstag, kulbultar, tvärstag, fjädrar, motorfästen, propellrar(under vatten), axlar(torsion), vevaxlar för gång i motor(olja värme), kylare.

Historik
Vad är en töjningsgivare? På 1800-talet rapporterade Lord Kelvin om töjningsinducerad resistansändring i elektriska ledningar. Dr. St .Lindbeck i Tyskland fann att tunna mangantrådar som virades runt en cylinder ändrade resistans då cylindern utvidgade sig. Man kunde mäta verkan av resistansändringen och få ett mått på ändringen av trycket i en cylinder, tryckgivare. Utvecklingen gick vidare och under mellankrigsåren och efter andra världskriget utvecklades trådtöjningsgivaren. E. E. Simmons och A.C. Runge krediteras vanligtvis vara uppfinnare av töjningsgivaren.

Några olika utföranden: En trådlegering sträckt i zickzack mellan dubbar, fritrådsgivare. Tråd på papper limmat mot mätytan s.k. pappersgivare.
År 1950 kom den moderna givaren i form av metallfolie på plastfolie. Att använda folie i stället för tråd förbättrade värmebortledningen, reducerade krypeffekter och tillät mycket större frihet i utformningen av givarelementet. Metallfolien är oftast konstantan, en annan platina-volfram. Utförandet av givaren finns i många konfigurationer : raka element, 45-graders, flera givare på samma bärare etc.

Teori
TG-n har något som kallas givarfaktor, G eller K. Denna är för konstantan c:a 2. för platina-volfram 3, 4.
Ett samband finns: dR är resistansförändring i givaren
R givarresistans
K givarfaktor
ε töjning


Fördelaktiga faktorer för töjningsgivare:
1 Liten storlek och låg massa. Tillåter användning inom ett stort frekvensområde från statiskt till 50 kHz.
2 Fullt bunden till basmaterialet givaren är limmad mot. Inga kritiska mekaniska förbindningar eller lösa delar
3 Mycket god linjäritet över ett stort töjningsområde. Ofta begränsas linjäriteten av materialet givaren sitter på.
4 Låga termiska effekter som kan kompenseras.
5 Stabil i tiden. Om den inte överlastas håller den kalibreringsvärdena mycket bra över tiden.
6 Relativt låga kostnader.
7 Utsignalen från töjningsgivaren beror på en resistansändring. Eftersom man kopplar givaren i en fullbrygga och matar denna med en spänning är det en spänningsändring man mäter.

Begränsande faktorer:
1 Termisk degenerering. Höga temperaturer är begränsande. Högsta tillåtna temp. ligger mellan 65 och 180 grader Celsius.
2 Utsignalen är relativt låg, ligger som högst på 2 till 3,4 mV/V.
3 Noggrant handhavande vid installation och preparering av töjningsgivaren.
4 Fuktkänslig. Även det bästa fuktskydd ger begränsad livslängd i svår miljö.


Nedan visas exempel på olika utföranden av töjningsgivare i förstoring.


bild (vänster): Består av två stycken töjningsgivare på en backing.
Mätriktning 45º. Används för att mäta skjuv- töjningar från tvärkrafter eller torsion.

bild (höger): Är ett rakt element. Används för att mäta drag eller tryck töjningar. Används vid böj eller drag/tryck tillämpningar.


Nedan visas en typisk töjningsgivarkoppling s.k. Wheatstones brygga.
Det kan vara en aktiv givare, enkelbrygga, två aktiva givare, halvbrygga eller fyra aktiva givare, fullbrygga. Matning av bryggan över ena diagonalen med 5 – 10 V och mätning av signalen ΔV på andra.
Det går att använda en spänningskälla och en bra voltmeter för att mäta signalen men ett instrument med spänningsmatning och avpassad ingång för töjningsgivare är naturligtvis det bästa.



För att mäta ren töjning använder man en töjningsgivare. En komplettering till en fullbrygga behövs då med tre st. s.k. dummies, som är en passiv komplettering. Det finns speciella instrument där denna funktion är inbyggd och man enbart behöver koppla in givaren. Instrumentet kan även vara sådant att det visar töjningen i µm/m även kallat µS (mikrostrain).
Man kan simulera en töjning genom att shunta över givaren med R ohm med ett känt motstånd. RS ohm. G är givarfaktorn. Shuntsignalen kan då fås i töjning µm/m enl. följande : R/(RS x G) x 1000000. Utslaget på instrumentet motsvarar alltså den uträknade töjningen.